Den svenska industrisektorn, en gång känd för sin innovativa styrka och tekniska utveckling, står nu inför en ny verklighet där digitaliseringsgapet har blivit tydligt. I takt med att digitaliseringen accelererar har det blivit uppenbart att industrisektorn står inför hot och risker som måste hanteras på ett sätt som tidigare inte gjorts.
Sverige rankas högt globalt när det gäller digitalisering, men samma framgångssaga har en baksida. Trots att vi är en av världens ledare inom digital utveckling, ligger Sverige betydligt sämre till på mätningar när det gäller den generella nivån av informationssäkerhet. Många svenska företag ligger efter i sitt cybersäkerhetsarbete, och detta digitala gap blir en lockande måltavla för cyberkriminella.
Faktum är att bara tre av tio organisationer i Sverige klarar av att möta ens grundläggande säkerhetskrav. Föreställ dig ett företag där tusentals läckta inloggningsuppgifter ligger ute för vem som helst att köpa. Det är inte en överdrift – utan en verklighet för flera av Sveriges större industriföretag som understryker det akuta behovet av förbättrad cybersäkerhet.
Geopolitikens påverkan på säkerheten
Cyberhot mot industrin är inte bara tekniska – de är också politiska. Sveriges internationella roll och interna debatter har gång på gång fått negativa konsekvenser för företagens säkerhet. Incidenter kopplade till internationella samarbeten, kontroversiella politiska ställningstaganden och bristande förtroende för leverantörskedjor har alla öppnat dörren för cyberangrepp. Även svenska företag som inte direkt är inblandade i konflikter har blivit måltavlor.
Att industrin också är beroende av leverantörer från geopolitiskt instabila regioner gör situationen ännu mer komplicerad. Ett enda avbrott i leveranskedjan kan få förödande effekter på allt från produktion till datahantering. Det är en påminnelse om att cybersäkerhet är en global utmaning, där lokala företag spelar en roll i ett mycket större spel.
Cyberhotens osynliga fiender
Det är inte bara externa hotaktörer som är ett problem. Företag måste också hantera interna sårbarheter, där läckta användaruppgifter ofta utgör en stor risk. Bristande rutiner för hantering och byte av användaruppgifter kan leda till att dessa utnyttjas som en vanlig ingångsväg för cyberangrepp. Läckta uppgifter signalerar inte bara en låg säkerhetsnivå utan lockar också fler angreppsförsök, oavsett om uppgifterna är aktuella eller gamla.
Konsekvenserna är inte bara tekniska utan också personliga. Läckor där företagsmejl använts för registrering på andra webbplatser kan leda till utpressning eller påtryckningar mot anställda, vilket i värsta fall gör dem till ofrivilliga säkerhetsrisker.
Vid vår granskning av industriföretag framkom det att samtliga företag hade läckta användaruppgifter, och för många fanns dessutom infostealerloggar på deep- och darkwebb. Dessa loggar, innehållande detaljerad information, utgör en större säkerhetsrisk och kan användas för bedrägerier eller intrång.
Vad industrin måste göra
Det finns mycket att hugga tag i för industrisektorn, men vi väljer att ta ner stressen på jorden och konstatera att det viktigaste är att börja någonstans. För att det inte ska bli övermäktigt finns det några områden som kan vara relevanta att prioritera, beroende på var man står i sitt säkerhetsarbete.
- Förstå ditt digitala fotavtryck: Genom att veta vad som ligger ute, och var dina svagheter finns, kan du sätta in rätt åtgärder. Gör någon form av OSINT (open source intelligence – en underrättelseanalys) för att få reda på vilken information som finns ute om organisationen. Det kan handla om läckta lösenord ute till försäljning, läckt kod, känsliga uppgifter, ritningar, eller annat.
- Säkra leverantörskedjan: Samarbeten och beroenden måste granskas och förstärkas för att undvika kedjeeffekter. För de flesta industriföretag är underleverantörer kritiska, och tyvärr har vi sett många exempel där det organisationer drabbas genom sina underleverantörer. Kartlägg leverantörskedjan och prioritera de viktigaste att få koll på – se till att kravställan är korrekt genom välskrivna avtal, och att uppföljning görs. Har du kommit till att hantera leverantörer som att de är en del av organisationen, med en nära dialog om säkerhet, har du kommit långt.
- Satsa på cybersäkerhet som strategi: Det är dags att gå från att se säkerhet som en kostnad till att betrakta det som en investering i affärens överlevnad. Genom regelverk som ex. NIS2 sätts ledningen i en personlig ansvarsposition som vi tidigare inte sett. Tillsammans med det faktum att det allt mer räknas som en konkurrensmässig fördel att ha ett strukturerat, aktivt arbete med sin informationssäkerhet, finns det all anledning att göra cybersäkerhet till en del av en strategi.
Den svenska industrisektorn står vid ett vägskäl och kommer nu ha en utmanande tid framför sig där regelverken blir fler med en allt hårdare press. Allt fler landar i en insikt om att cybersäkerhet inte bara handlar om att skydda företaget, utan också om att bygga en starkare grund för framtiden. Försök lägga en strukturerad plan och jobba systematiskt med säkerheten – alla kan inte göra allt på en gång, utan ta ner det på jorden och kom igång. Ni kommer snabbt ha kommit längre än ni från början trodde, bara ni börjar!
