Den svenska industrisektorn, en gång känd för sin innovativa styrka och tekniska utveckling, står nu inför en ny verklighet där digitaliseringsgapet har blivit tydligt. I takt med att digitaliseringen accelererar har det blivit uppenbart att industrisektorn står inför hot och risker som måste hanteras på ett sätt som tidigare inte gjorts.
Sverige rankas högt globalt när det gäller digitalisering, men samma framgångssaga har en baksida. Trots att vi är en av världens ledare inom digital utveckling, ligger Sverige betydligt sämre till på mätningar när det gäller den generella nivån av informationssäkerhet. Många svenska företag ligger efter i sitt cybersäkerhetsarbete, och detta digitala gap blir en lockande måltavla för cyberkriminella.
Faktum är att bara tre av tio organisationer i Sverige klarar av att möta ens grundläggande säkerhetskrav. Föreställ dig ett företag där tusentals läckta inloggningsuppgifter ligger ute för vem som helst att köpa. Det är inte en överdrift – utan en verklighet för flera av Sveriges större industriföretag som understryker det akuta behovet av förbättrad cybersäkerhet.
Geopolitikens påverkan på säkerheten
Cyberhot mot industrin är inte bara tekniska – de är också politiska. Sveriges internationella roll och interna debatter har gång på gång fått negativa konsekvenser för företagens säkerhet. Incidenter kopplade till internationella samarbeten, kontroversiella politiska ställningstaganden och bristande förtroende för leverantörskedjor har alla öppnat dörren för cyberangrepp. Även svenska företag som inte direkt är inblandade i konflikter har blivit måltavlor.
Att industrin också är beroende av leverantörer från geopolitiskt instabila regioner gör situationen ännu mer komplicerad. Ett enda avbrott i leveranskedjan kan få förödande effekter på allt från produktion till datahantering. Det är en påminnelse om att cybersäkerhet är en global utmaning, där lokala företag spelar en roll i ett mycket större spel.
Cyberhotens osynliga fiender
Det är inte bara externa hotaktörer som är ett problem. Företag måste också hantera interna sårbarheter, där läckta användaruppgifter ofta utgör en stor risk. Bristande rutiner för hantering och byte av användaruppgifter kan leda till att dessa utnyttjas som en vanlig ingångsväg för cyberangrepp. Läckta uppgifter signalerar inte bara en låg säkerhetsnivå utan lockar också fler angreppsförsök, oavsett om uppgifterna är aktuella eller gamla.
Konsekvenserna är inte bara tekniska utan också personliga. Läckor där företagsmejl använts för registrering på andra webbplatser kan leda till utpressning eller påtryckningar mot anställda, vilket i värsta fall gör dem till ofrivilliga säkerhetsrisker.
Vid vår granskning av industriföretag framkom det att samtliga företag hade läckta användaruppgifter, och för många fanns dessutom infostealerloggar på deep- och darkwebb. Dessa loggar, innehållande detaljerad information, utgör en större säkerhetsrisk och kan användas för bedrägerier eller intrång.
Vad industrin måste göra
Det finns mycket att hugga tag i för industrisektorn, men vi väljer att ta ner stressen på jorden och konstatera att det viktigaste är att börja någonstans. För att det inte ska bli övermäktigt finns det några områden som kan vara relevanta att prioritera, beroende på var man står i sitt säkerhetsarbete.
- Förstå ditt digitala fotavtryck: Genom att veta vad som ligger ute, och var dina svagheter finns, kan du sätta in rätt åtgärder. Gör någon form av OSINT (open source intelligence – en underrättelseanalys) för att få reda på vilken information som finns ute om organisationen. Det kan handla om läckta lösenord ute till försäljning, läckt kod, känsliga uppgifter, ritningar, eller annat.
- Säkra leverantörskedjan: Samarbeten och beroenden måste granskas och förstärkas för att undvika kedjeeffekter. För de flesta industriföretag är underleverantörer kritiska, och tyvärr har vi sett många exempel där det organisationer drabbas genom sina underleverantörer. Kartlägg leverantörskedjan och prioritera de viktigaste att få koll på – se till att kravställan är korrekt genom välskrivna avtal, och att uppföljning görs. Har du kommit till att hantera leverantörer som att de är en del av organisationen, med en nära dialog om säkerhet, har du kommit långt.
- Satsa på cybersäkerhet som strategi: Det är dags att gå från att se säkerhet som en kostnad till att betrakta det som en investering i affärens överlevnad. Genom regelverk som ex. NIS2 sätts ledningen i en personlig ansvarsposition som vi tidigare inte sett. Tillsammans med det faktum att det allt mer räknas som en konkurrensmässig fördel att ha ett strukturerat, aktivt arbete med sin informationssäkerhet, finns det all anledning att göra cybersäkerhet till en del av en strategi.
Den svenska industrisektorn står vid ett vägskäl och kommer nu ha en utmanande tid framför sig där regelverken blir fler med en allt hårdare press. Allt fler landar i en insikt om att cybersäkerhet inte bara handlar om att skydda företaget, utan också om att bygga en starkare grund för framtiden. Försök lägga en strukturerad plan och jobba systematiskt med säkerheten – alla kan inte göra allt på en gång, utan ta ner det på jorden och kom igång. Ni kommer snabbt ha kommit längre än ni från början trodde, bara ni börjar!
Vanliga frågor och svar
Poängen med underrättelsetjänster som våra är att de ska vara lätta att använda och helt anpassade efter kundens behov. Vi ser till att rapporteringen levereras på ett sätt som är begripligt och relevant för varje mottagare. För vissa handlar det om snabba larm vid kritiska händelser, medan andra vill ha mer strategiska analyser en gång i kvartalet. Det handlar inte om att överösa någon med data, utan om att leverera precis det du behöver, när du behöver det.
Alla organisationer som har något att skydda, vill ligga steget före, samt arbeta datadrivet och prioritera utifrån verkligheten bör arbeta med underrättelser. Det kan handla om allt från multinationella företag som behöver förstå globala risker, till mindre företag som måste navigera nya regleringar eller hantera sina leveranskedjor. Ledningsgrupper, säkerhetsansvariga och analytiker har särskilt mycket att vinna på att använda underrättelser som en integrerad del av sina beslut.
Secify använder en underrättelsecykel där informationen samlas in, bearbetas, analyseras och paketeras för att leverera insikter som är relevanta för kunden. Informationen hanteras konfidentiellt och analyseras för att ge strategiska rekommendationer som stödjer beslutsfattande. Eftersom verktyget är selfhostat lämnar ingen kundinformation Secify.
Absolut. Det är faktiskt en av våra styrkor. Vi vet att behoven varierar inom en organisation. Därför erbjuder vi olika nivåer av rapportering – från operativa rapporter för säkerhetsteamet till mer övergripande presentationer som gör det enkelt för ledning och styrelse att förstå och agera på de viktigaste insikterna. Rapportering får ni med den frekvens ni önskar och mäktar med – ex. månadsvis, kvartalsvis eller halvårsvis.
Underrättelser handlar inte bara om att undvika problem; de kan också hjälpa till att upptäcka möjligheter. Genom att analysera trender och händelser i omvärlden kan företag till exempel identifiera nya marknader, förbättra sina produkter eller anpassa sin verksamhet till kommande förändringar i lagstiftning. Det är här underrättelser verkligen kan bli en konkurrensfördel – de hjälper organisationer att ligga steget före inte bara hoten, utan också konkurrenterna.
Ledning och styrelse kan använda underrättelser för att fatta bättre informerade beslut om riskhantering, strategiska prioriteringar och investeringar. Regelbundna rapporter ger en tydlig bild av aktuella och potentiella hot, samt möjliggör proaktiva åtgärder. Underrättelserna kan också bli underlag för verksamhetsstrategin. Med en bättre koll på möjligheter och hot kan man fatta smartare beslut.
Secify använder en kombination av öppna och stängda datakällor, inklusive sociala medier, forum och andra specialiserade underrättelseverktyg. Vi har Skandinaviens mest kraftfulla underrättelseplattform med tillgång även till stängda forum. Detta ger en bred och djup insikt som som inkluderar såväl internationella som nationella perspektiv beroende på företagets kontext.
Prediktiv informationssäkerhet handlar om att ligga steget före. Det innebär att man förutser hot innan de inträffar, så att man kan agera för att mitigera eller helt undvika faran. Det gör vi genom att analysera data och identifiera mönster och är ett sätt att omvandla säkerhet från en defensiv strategi till en proaktiv resurs.
Framgång handlar inte bara om hur många hot som upptäcks. För vissa kunder handlar det om att hålla en hög frekvens i insamling av underrättelser utan att belasta interna resurser för högt, och för andra är det viktigt att få ut aggregerad data som går att använda direkt in i verksamhetsstrategier. För oss är det också viktigt att kunden känner att de får tydliga, användbara insikter.
Underrättelser ger insikter som hjälper företag att identifiera långsiktiga risker och möjligheter, vilket gör att de kan anpassa sin verksamhetsstrategi. Exempelvis kan förändringar i lagstiftning eller nya teknologier integreras i planeringen för att skapa konkurrensfördelar. Det kan också ge en bättre koll på sin marknad och aktörer som verkar på den, göra att man kan ligga steget före med att styra verksamheten rätt inför stora lagändringar eller andra politiska beslut, snappa upp marknadstrender, eller sätta in rätt säkerhetsstrategier för de mest prioriterade hoten. Om man bara går efter de hot och risker som historiskt varit viktiga, eller de hotaktörer som drabbat en kollega i branschen, så missar man kanske viktiga aspekter som bara gäller just mitt företag.
Genom att tillhandahålla realtidsdata och analyser hjälper underrättelser företag att förutse kriser och agera snabbt för att minimera skador. De kan också stödja utvecklingen av effektiva kontinuitetsplaner genom att identifiera potentiella hot och deras påverkan.
Absolut. Genom att ge en tydlig bild av vilka lagar och regler som är aktuella samt kommande kan underrättelser göra compliance-arbetet mer effektivt och mindre resurskrävande. De hjälper också organisationer att identifiera och åtgärda eventuella brister innan de blir ett problem, vilket minskar risken för sanktioner och ökar tryggheten i verksamheten.
Ett allriskperspektiv är avgörande eftersom hot mot en organisation sällan är isolerade till en enda kategori. När man pratar om underrättelser är kanske hotaktörer det första man tänker på, men det finns så många andra faktorer som spelar in: geopolitiska konflikter, förändringar i lagstiftning, leveranskedjor som plötsligt påverkas av globala kriser. Om du bara fokuserar på en del av riskbilden kan du missa hot som är lika avgörande för verksamheten. Med ett allriskperspektiv får man en mer komplett bild – en helhet som gör det möjligt att inte bara reagera utan också förutse och förhindra problem.
