Hur fungerar en överbelastningsattack?
En överbelastningsattack, även kallad DDOS-attack, är ett försök att göra en tjänst otillgänglig genom att överväldiga den med trafik. Målet för angriparen är att slå ut en webbplats, server eller ett helt nätverk, vilket kan resultera i stora driftstörningar för det drabbade företaget. Offret kan förlora både kunder och förtroende, samt drabbas ekonomiskt.
Med det ökade hotläget är det viktigare än någonsin att prioritera cybersäkerhet.
Beställ cybersäkerhetsgranskning
Vanliga överbelastningsattacker (DDOS-attacker)
DDOS-attacker (Distributed Denial of Service) förekommer i flera former och kan vara svåra att förhindra. De innebär ofta att flera datorer, ofta kapade via ett botnät, samtidigt skickar stora mängder trafik mot ett mål. Att förstå de vanligaste attacktyperna är en viktig del av arbetet med att stärka sin informationssäkerhet.
Här är några av de vanligaste typerna av överbelastningsattacker:
- Volymbaserade attacker
Syftar till att överbelasta nätverket med enorma mängder trafik, t.ex. genom UDP-floods. Målet är att göra bandbredden otillräcklig för legitima användare.
- Protokollattacker
Utnyttjar svagheter i nätverksprotokoll, exempelvis genom SYN-floods, för att överbelasta systemets resurser som brandväggar och routrar.
- Applikationsattacker
Siktar in sig på specifika applikationer, som webbservrar, genom att simulera legitim trafik men i onormala mängder, vilket gör dem svårare att upptäcka.
- DNS-förstärkningsattacker
Använder sårbara DNS-servrar för att förstärka attacktrafiken mot målet, ofta genom att förfalska avsändaradresser.
Hacktivism
DDoS-attacker (Distributed Denial of Service) utförs ofta av så kallade hacktivister — grupper som driver attacker baserat på politiska eller ideologiska motiv. Det är vanligt att dessa grupper kommunicerar öppet om sina planer i exempelvis chattgrupper på Telegram. Där kan de meddela att de avser att attackera svenska företag eller samhällsviktiga sektorer, exempelvis som en reaktion på Sveriges stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland, eller som svar på upplevda kränkningar mot islam.
Vi kan bidra med stöd genom Threat Intelligence-tjänster — bland annat genom att övervaka sådana kanaler och i god tid varna om pågående eller förestående attacker riktade mot exempelvis vårdsektorn i Sverige, eller mot svenska företag i stort.
Konsekvenser
Vad är en DDOS-attack i praktiken? Här är några konkreta effekter:
- Nertid
Webbplatser och tjänster blir otillgängliga, vilket påverkar kundernas upplevelse och förtroende.
- Ekonomisk förlust
Förlorad försäljning, produktivitetsbortfall och kostnader för återställning kan bli mycket höga.
- Skadat varumärke
En offentlig överbelastningsattack kan ge negativ PR och minska förtroendet för varumärket.
Skydda din verksamhet mot DDOS
Att skydda sig mot DDOS-attacker kräver ett flerskiktat tillvägagångssätt. Vanliga skyddsåtgärder inkluderar:
- Brandväggar och intrångsskyddssystem som filtrerar misstänkt trafik
- Trafikanalysverktyg som upptäcker mönster i realtid
- Övervakning dygnet runt för att snabbt kunna agera vid hot
- Redundanta system och lastbalansering för att avlasta servrar
Secify erbjuder hjälp att granska och stärka er IT-säkerhet – en viktig investering i ett allt mer osäkert digitalt landskap.
Beställ cybersäkerhetsgranskning
