Nätfiske, eller phishing, är en form av bedrägeri där bedragare lurar mottagare att avslöja känslig information, ofta genom falska e-postmeddelanden eller sms. Vanliga metoder inkluderar att klicka på skadliga länkar, ladda ner infekterade bilagor eller att vilseledas till att lämna ut inloggningsuppgifter på falska webbplatser. Målet för angriparen är ofta att stjäla data, installera skadlig kod eller komma åt ekonomiska resurser. För offret kan detta leda till identitetsstöld, ekonomiska förluster eller intrång i företagets IT-system.
Så kan en phishing-attack se ut
En typisk nätfiskeattack börjar med att offret får ett e-postmeddelande som ser ut att komma från en betrodd avsändare, till exempel en chef, bank eller myndighet. I meddelandet uppmanas mottagaren att klicka på en länk eller öppna en bilaga. Länken leder ofta till en falsk inloggningssida där användaren luras att fylla i sina uppgifter. Dessa skickas direkt till angriparen, som sedan kan använda dem för vidare attacker eller installera malware i systemet. Människan är ofta den svagaste länken, eftersom vi tenderar att agera snabbt på trovärdiga meddelanden.
Olika typer av nätfiske
- Smishing: Denna metod sker via sms. Bedragaren skickar ett meddelande som påstår sig komma från exempelvis Postnord eller din bank, med en länk till en falsk webbsida. Offret klickar och luras att lämna ifrån sig personuppgifter eller kortuppgifter.
- Vishing: Här sker bedrägeriet via telefonsamtal. En bedragare utger sig för att vara från exempelvis teknisk support och ber om fjärråtkomst till datorn. Målet är ofta att installera skadeprogram eller komma åt känslig information.
- Spear phishing: Till skillnad från breda phishingförsök är detta riktat mot en specifik person eller organisation. Informationen i mejlet är ofta personaliserad, vilket gör det svårare att avslöja bluffen. Ofta används sociala medier för att samla in detaljer inför attacken.
- Whaling: Denna form av phishing riktar sig mot högt uppsatta personer inom ett företag, till exempel vd eller CFO. Angriparen kan använda sig av falska fakturor eller mejl som ser ut att komma från en affärspartner.
Vanliga konsekvenser
- Stulna inloggningsuppgifter: När användare lämnar ut sina uppgifter på falska sidor får angriparen direkt åtkomst till interna system.
- Ransomware: Ransomware används ofta som ett slutsteg i en attackkedja, där angriparen först genomför ett dataintrång och etablerar fotfäste i miljön. Därefter kan ransomware spridas brett för att kryptera filer och kräva en lösensumma. Även om det förekommer att ransomware sprids direkt via nätfiske, är det vanligare att det levereras efter ett initialt intrång som möjliggör en mer omfattande påverkan på företagets miljö.
- Ekonomisk förlust: Phishing kan leda till felaktiga betalningar eller stulna kortuppgifter, vilket kostar företag stora summor.
- Dataintrång: Genom phishing kan angripare ta sig in i interna system och komma åt känslig data.
- Bristande informationssäkerhet gör det möjligt för attacker att lyckas och spridas vidare i organisationen.
Identifiera och förebygg hot
Så känner du igen nätfiske:
- Kontrollera avsändaradressen: Ett vanligt knep är att använda adresser som liknar riktiga domäner. Exempel: info@secur1ty.com istället för info@security.com. Misstänk avvikelser, särskilt från oväntade avsändare.
- Håll utkik efter misstänkta länkar: För muspekaren över länken utan att klicka. Om den leder till en ovanlig eller misstänkt adress – klicka inte!
- Var försiktig med bilagor: Okända eller oväntade bilagor kan innehålla malware. Öppna aldrig bilagor utan att dubbelkolla med avsändaren.
- Se upp för språkfel: Många nätfiskemeddelanden är slarvigt skrivna, ofta med grammatiska fel eller konstiga formuleringar. Det kan vara en tydlig varningssignal.
- Brist på personlig information: E-post som börjar med “Hej kund” istället för ditt riktiga namn kan vara massutskick från bedragare.
Förebyggande åtgärder är avgörande.
Genom utbildning av personal, regelbundna phishingtester och tekniska skydd som brandväggar och e-postfilter kan risken minska betydligt. Att skapa medvetenhet i organisationen är ett av de mest effektiva sätten att stå emot nätfiskeattacker. Investera i förebyggande arbete – det är billigare än att hantera konsekvenserna av en lyckad attack.
