Introduktion
Konsekvensbedömning – inte lika svårt som det låter
Konsekvensbedömning avseende dataskydd är en jobbig mening. Vi pratar helst inte om det förrän vi måste. Många, i övrigt kloka och kompetenta människor, tycks ofta gå i baklås när man för konsekvensbedömning på tal. Det fåtal som jag möter som vet vad det innebär, arbetar själv med dataskyddsfrågor, liksom jag. Men ska man verkligen behöva vara ett dataskyddsproffs för att förstå vad en konsekvensbedömning går ut på? Det korta svaret är nej.
Konsekvensbedömning avseende dataskydd behöver inte vara komplicerat. I sin enkelhet är det en process för att identifiera integritetsrisker innan den planerade personuppgiftsbehandlingen. Det gör att du som organisation får större förståelse för personuppgiftsbehandlingens konsekvenser och risker samt hjälper er när ni ska avgöra vilka säkerhetsåtgärder ni ska vidta eller vilka tekniska lösningar som ni ska välja. Andra fördelar är att ni visar allmänheten att ni värnar om deras personuppgifter, efterlever kraven i GDPR och genom det minskar risken för att drabbas av administrativa sanktionsavgifter från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Tillspetsat kan man säga att en konsekvensbedömning är som en schweizisk armékniv som på ett magiskt sätt löser flera integritetsproblem.
Dels att ni som organisation både uppmärksammar och införlivar integritetsaspekten i personuppgiftsbehandlingens alla delar, vidtar förebyggande åtgärder i tid och sist men inte minst, undviker framtida personuppgiftsincidenter som kan bli väldigt kostsamma för organisationen.
När behöver man då göra konsekvensbedömning?
Utgångspunkten är att en konsekvensbedömning behöver göras om behandlingen av personuppgifter kan leda till en hög integritetsrisk för de registrerade. Här är fyra exempel.
Det finns även situationer som inte kräver en konsekvensbedömning är. Det är till exempel:
- om behandlingen av personuppgifter inte sannolikt leder till en hög risk för de registrerade.
- om det tidigare gjorts en konsekvensbedömning för en liknande behandling av personuppgifter, eller kontrollerats av en tillsynsmyndighet eller dataskyddsombud och vars resultat inte har ändrats sedan föregående kontroll.
Men nu till den stora frågan, vad ska då en konsekvensbedömning innehålla?
Är det källhänvisning till GDPR, särskilda analytiska begrepp, vissa typer av perspektiv, en fingertoppkänsla för det juridiska landskapet inom dataskydd eller kanske en uppsättning av metodologiska dataskyddsverktyg? Eller är det bara ett nödvändigt ont i manchesterkavaj som ser bra ut när det är klart?
Här nedan följer sex steg för hur ni som organisation kommer igång med en konsekvensbedömning.
Steg 1.
En konsekvensbedömning ska genomföras innan den planerade personuppgiftsbehandlingen och fungera som ett underlag för att bedöma sannolikheter för integritetsrisker och dess konsekvenser. Med det som underlag kan ni som organisation fatta beslut och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Påbörja därför konsekvensbedömningen så tidigt som möjligt och låt den vara en del av utvecklingsprocessen.
Steg 2.
För att bedöma riskerna för de registrerade behöver ni som organisation titta på flera faktorer i den planerade personuppgiftsbehandlingen (1-4):
- ändamålet dvs syftet med den planerade personuppgiftsbehandlingen. Tänk även här på att beskriva om hela processen är en enda personuppgiftsbehandling eller om det finns flera personuppgiftsbehandlingar som har samband med varandra.
- bedömning om behandlingen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till syftena med den. Det innebär att ni som organisation ska göra en avvägning mellan; å ena sidan, intresset av den personliga integriteten och å andra sidan väga det mot behovet att behandla uppgifterna. För att det ska vara proportionerligt ska fördelarna med behandlingen överväga riskerna.
- bedömning av riskerna för de registrerades fri och rättigheter. Det innebär att ni som organisation behöver koppla de integritetsrisker som har identifierats med hur det kan bli en skada för den enskilde utifrån immateriella skador, i synnerhet om behandlingen kan leda till diskriminering, identitetsstöld eller bedrägeri, ekonomisk förlust, skadat anseende, förlust av konfidentialitet när det gäller personuppgifter som omfattas av tystnadsplikt m.m.
- de åtgärder som planeras för att hantera riskerna och för att visa att dataskyddsförordningen efterlevs. Det innebär att ni som organisation behöver beskriva vilka tekniska och administrativa skyddsåtgärder som vidtas och motivera dem på en övergripande nivå. Utifrån införda åtgärder behöver det göras en bedömning om det fortsatt föreligger en hög risk för de registrerade.
Steg 3.
Minimera integritetsriskerna genom att:
- överväga om det är möjligt att uppnå ändamålet med personuppgiftsbehandlingen på ett annat sätt så att integritetsriskerna inte uppstår.
- vidta åtgärder som minimerar integritetsriskerna såsom till exempel autentisering, kryptering, rutiner och tydlig information om säkerhet till systemets användare, loggning, stöd för säkerhetskopiering, pseudonymisering av personuppgifter, behörighetsstyrning, automatisk gallring av personuppgifter, utforma IT-systemet så att inte fler personuppgifter än nödvändigt behandlas (inbyggt dataskydd och dataskydd som standard).
Steg 4.
Motivera och dokumentera de val som görs, till exempel vidtagna åtgärder (eller beslut att inte vidta åtgärder) för att minimera integritetsriskerna.
Steg 5.
Överväg att publicera hela eller delar av genomförd konsekvensbedömning. En sådan publicering kan hjälpa er organisation att leva upp till dataskyddsförordningens principer om öppenhet och ansvarsskyldighet.
Steg 6.
Konsekvensbedömning är en pågående process som behöver ses över kontinuerligt och omvärderas regelbundet. Följ upp tidigare genomförda konsekvensbedömningar.
Vem gör vad?
Konsekvensbedömning är inte en engångsföreteelse som utförs av en enskild anställd. Det är en laginsats där olika kompetenser och funktioner kan behöva involveras. Vilka beror på organisationen och den interna arbetsfördelningen. Men vanligtvis är det till exempel IT-avdelning, jurister, externa experter inom juridik, säkerhet och teknik.
Vi hjälper er med konsekvensbedömningar
För hjälp med konsekvensbedömning finns det flera vägar att gå. Den Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har publicerat riktlinjer angående konsekvensbedömningar. Dessutom tillhandahåller den brittiska tillsynsmyndigheten för dataskydd, Information Commissioner’s Office (ICO) en kostnadsfri mall på engelska för konsekvensbedömning.
Vi på Secify har ett utarbetat arbetssätt för att genomföra konsekvensbedömningar och analysera integritetsrisker avseende de personuppgifter som behandlas. Vi har ett fulltäckande team med jurister och rådgivare inom informationssäkerhet och dataskydd.
Kontakta oss för att få tillgång till mallar, förhandsbedömning, kompetenser, metoder och rådgivning för konsekvensbedömning.
Min spetskompetens ligger inom ledning, styrning och utveckling av dataskydd och informationssäkerhet inom offentlig sektor, där jag har arbetat med olika uppdrag innan jag klev in som senior rådgivare på Secify. Jag har exempelvis arbetat som dataskyddsombud och informationssäkerhetssamordnare för en småskalig kommun i Dalsland, dataskyddssamordnare på Region Halland och haft en rad olika specialistroller inom dataskydd och informationssäkerhet på Secify.
Min passion är att förstå det sammanhang där utveckling sker och finnas till för individen som ska använda de processer som tas fram. Det är när vi arbetar utifrån organisationens krav på säkerhet samtidigt som vi möter medarbetarnas behov av enkla och praktiska lösningar som vi uppnår förändring på riktigt.
- Hur man skapar en positiv säkerhetskultur i organisationen - 2 juli, 2023
- Så här förbereder du dig inför AI-förordningen - 24 januari, 2023
- Konsekvensbedömning och GDPR: hitta riskerna innan behandlingen – så här gör du! - 13 april, 2022
